Paramoteur Mondial 2008 i Basse-Ham


En rapport från världens största paramotorträff.

Fredagen den 27:e juni tog jag min väska på planet till Karlsruhe-Baden, hämtade ut en liten hyrbil och styrde mot Basse-Ham. Det är en liten stad i nordöstra hörnet av Frankrike inte så långt från Luxemburg. Dock hann jag inte se så mycket av själva stan eftersom mitt mål var det stora fältet där ”Paramoteurs Mondial 2008” arrangerades. När jag anlände och på avstånd såg de första skärmarna kändes det skönt att vara framme, bara för att få se en av skärmarna gå in i en SAT. Det första tecknet på att den här träffen var något annat än vad man är vad vin hemma från Svedala. Mycket riktigt – när jag svängde in på området insåg jag att detta var något helt annat. Det första som mötte mig var campingområdet vilket var minst lika stort som en hygglig svensk camping. Mina andra två vänner i den ”Svenska delegationen” hade sagt: ”Leta efter ett stooort tält” Riktigt så enkelt var det inte. Så jag lämnade bilen och promenerade in på området. Fick se ett par ordentliga festivaltält där maten serverades, långa rader av utställare och ett myller av människor, skärmar och motorer.

Men turen gjorde att jag sprang på mina två Svenska bekanta, Mårten och Lars. Dom hade valt att köra hela vägen ner för att kunna få med sig utrustningen och flyga lite över det Franska landskapet. Tillsammans stod vi en stund och förundrades över hur kul det var att vara på plats med hundratals likasinnade piloter.



Lite fakta: Paramoteurs Mondial arrangeras vart annat år av ett gäng glada entusiaster. Projekteringen tar ca ett år. Under helgen arbetar ett 60-tal funktionärer heltid. Tusentals besökare från ett tjugotal länder. 510 registrerade piloter. Uppskattningsvis mer än 3000 flyg. Länk till deras hemsida.

Vädret var lite blåsigt under fredagen men framåt kvällen mojnade vinden och piloterna började göra i ordning sin utrustning. Efter en stund surrade luften av ekipage som gled runt i sommarkvällen. Vissa lekte över fälten, några åkte iväg på distansturer och ett par visade upp sina färdigheter i acro. När solen gått ner och den svarta Franska natten lagt sig tog vi en matbit från grillen och avslutade med en promenad runt området. Till vår glädje hamnade vi i den Belgiska delegationens område. Det visade sig att dom var 160 personer och hade tagit med sig både discoanläggning och en stor egen grill till sitt hörn av campingen. Och en del dricka…

På lördag morgon väcktes vi klockan sex – av det sköna ljudet från tvåtaktsmotorer. Men det gick att sova vidare en stund till innan vi gav oss på en fransk baguette-och-giffel-frukost och var redo för en ny dag. Återigen var det rätt blåsigt under dagen men vi fick istället tillfälle att umgås med andra piloter och studera massor av ny utrustning. Känslan av att ”alla var där” var ganska påtaglig. Alla stora leverantörer hade ett tält och visade sin utrustning. Motorer, skärmar och också ganska många trajkar. En intressant nyhet var världens första serietillverkade elektriska motor, från Engelsk-Kinesiska Yuneec. Även ”kändisar” fanns det gott om; världsmästare, konstruktörer, acropiloter etc. (Många kända ansikten från Paramotor Magazine – och nämnda tidnings chefredaktör) Exempelvis Dani Martinez, som förra året försökte flyga 1500km längs hela Sverige, hälsade att han kommer att göra ett nytt försök bara han får några nya sponsorer.



Mathew testar en elmotor under handledning av konstruktören Gilo Cardozo (Som även konstruerar Parajetmotorer och har flugit kring Mt Everest-toppen)

På lördag kväll var det så dags för det stora världsrekordförsöket. Vid femtiden hölls en briefing för alla piloter som skulle försöka vara i luften samtidigt. Förberedelserna påbörjades även om vinden var i kraftigaste laget. Dock mojnade den efter en stund och starterna kunde påbörjas. Det var ett mäktigt skådespel att se hundratals färgglada skärmar poppa upp över fältet. När det surrade vilt över hela himlen och jag tyckte det var mycket piloter i luften var det bara att titta ut över fältet och konstatera att det fortfarande var fullt av startklara piloter. Jag slutade mina försöka att räkna när det var ett sextiotal ekipage i luften. Men som tur var hade kontrollanterna från Guinness rekordbok bättre koll. Deras officiella räkning slutade på 327 skärmar i luften samtidigt!!!
Varav två Svenska.



En liten del av himlen och startfältet under världsrekordförsöket.

Under söndagen hann jag se ett par uppvisningar innan det var dags att åka hemåt. Elmotorflygning, auto-gyro, konstflyg-uppvisning av Mathieu Rouanet och wing-man samt en fly-by av Franska flygvapnets uppvisningsgrupp. I bilen på vägen hem kunde jag konstatera att det varit en mycket givande och rolig helg. I en internationell jämförelse är nog den bistra sanningen att vi i Sverige ligger ett par år efter, bredden är mycket större och spetsen vassare än man kan tro. Generellt sett bedömer jag att medelpiloten på träffen var mycket duktigare än den Svenska medelpiloten. Så vi har mycket kul kvar att lära oss!

Vi ses i Basse-Ham om två år!
Med en Svensk delegation som är större än tre man!

/Fredrik Wik
Lite foton finns upplagda på min hemsida.

2018-07-07

Vi kommer.

M&J

2005-11-05

Cirrus maillista


English pages



Cirrus - Stockholms skärmflygklubb

PlusGiro
4981630-9

Mailadress
info@cirrus.nu

Facebook

Klubblokal
Beror bland annat på vindriktning och styrka :)

Webmaster
maila webmaster

© 2010 Cirrus SFK



Logga in

Användarnamn:
Lösenord:
Ny användare