Segelflygdagen på Långtora


Headquarter. Foto Magnus Österberg

 

Briefing på Långtora kl 9 lördagen 23 augusti innebar ju start i gryningen hemifrån men det var det värt skulle det visa sig. På vägen ut kunde vi konstatera att västra hörnet av Uppland bjuder på vackra småvägar, motorcyklisten bland oss fick något fjärran i blicken.
På Långtora så var det marsch in i en hangar och en tydlig genomgång av vad som gällde.

Vi skulle dela på strippen så att segelflygstarten gjordes mitt på med segelflyglandning till vänster och taxning tillbaka till höger. Skärmstarten var ända längst till höger så att linorna kunde driva ut åt det hållet. Hur ska allt detta rymmas tänkte nog mer än en skärmflygare tills Micke från segelflygarna sa att strippen är 300 m bred och helt plötsligt kändes ju gräsytorna oändliga. Segelflyget går helst in på vänstervarv vid landning så vi fick förstås hålla höger och det fungerade klockrent hela dagen.

 

Obligatorisk briefing. Fotot Magnus Österberg

Diciplin! foto Magnus Österberg

 

Sofia och Jenny hade satt upp alla oss skärmflygare i ett tidsschema. Fältteam och medhjälpare hade olika arbetspass, det var t.o.m. exakt uppdelat i vem som var startledare respektive vinschförare, och vid vilka tidpunkter var och en skulle få prova på att segelflyga. Äta och fika fick vi dock välja själva…

 

Alla delades in i grupper. Foto Magnus Österberg

 

32 st skärmflygare var anmälda för ett segelflygpass, det var både piloter från Cirrus och från grannklubben, som vi givetvis också inbjudit in, och alla fick upp och testa att flyga. Själv fick jag en tur med den rätt klassiska ASK-kärran som tydligen en gång ersatte Bergfalken, den här var t.o.m. bara 3 år gammal. Release på 750 m och sedan startade sedvanlig jakt. Jag tror alla fick prova att spaka en bra stund och själv tyckte jag att det gick skapligt att kurva, varion känner man ju igen och fartmätaren förtjänas att tittas till då och då.

 

Tomas Olsson på G. Foto Magnus Österberg

Startklar. Foto Jocke Drott

 

Skam å sägandes hade jag svårt att flyga rakt med en stadig kurs, jag kände segelflygpiloten Barbaras ögon bränna i nacken när vi lätt ”yawlande” siktade på nästa intressanta område…
Lite ovant kändes det på slutet när jag förespråkade ett kalhygge en bra bit in över ett skogsområde och vi glatt styrde in dit på 350 m höjd, detta glidtal, detta glidtal!

Mer tuffa tag fick Magnus Österberg, Jenny Persson och Sofia Friborg prova på när de valde att testa acrokärran. Loopar, rollar, stall, gungor och hjulning. Jenny fortsatte att hjula på marken, men det var tydligen av glädje sa hon när vi kom för att hjälpa till. Magnus tyckte det var helt ok och Sofia sa att hon fick vara med om den största belastningen hittills, 6 g !!  men så är hon ju en tuffing också som höll noga ordning på allt och alla under dagen. Själv så stack jag benen i selen två gånger för att smita åt mig ett friflyg när jag hörde Sofias röst bakom – att vi just nu skulle behöva en startledare eller vinschförare eller något annat…nåja – på 3:e försöket så hann jag ut till linan så jag fick en blick av Långtoras västra sida också.

 

Jenny spänns fast i AVA-kärran av Larry Hagman. Foto Magnus Österberg

 

Medan allt detta pågick så fick segelflygarna prova på tandemflygning. Hela tiden stod segelpiloter och tittade på när tandemekipagen lättade, och det gick ju snabbt i den rätt starka vinden. Nu blev ju inte releasehöjderna något vidare, strippen var knappt 700 m, men i alla fall lyckades tandempilot Thomas Morsing att kurva till sig några meter ett par gånger.
Jag hörde många gånger riktiga lyckorop från de segelflygare som precis kom ner, det var nog en annorlunda upplevelse även för dom att i sakta mak svänga in över buskarna och landa där dom normalt sätter ner sitt enda hjul i full fart.

 

Micke Högstadius och Jonas Pannagel. Foto Magnus Österberg

 

Halva skärmflyggänget stannade sedan kvar till kräftskivan, och där dök det upp rätt många segelflygare också. Jag tror det är en tradition som nu utökades med oss skärmpiloter – eller fasta hinder i luften som en segelflygare yttrade när skämtsamma kommentarer om varandras flygegenskaper haglade i luften mellan snapsvisor specialkomponerade på flygtemat.
Långtorafältet ligger bra för sig självt och det var nog tur det för festen pågick nog till gryningen. Givetvis var det bra ordnat med sängplatser både för segelflygare och skärmfigurer, är någon förvånad?… så allt flöt på och det var en helbra stämning hos alla.

 

Festgeneral Susanne. Foto Magnus Österberg


Jag tror både segelflygare och skärmpiloter insåg att vi nästan i allt pratade vi i samma termer och hade mycket gemensamt både i utbildning och i luften. Det var jättekul att snacka med segelflygarna och jag tyckte vi kom bra mycket närmare varandra.

 

Micke, Jenny och Jeremy. Foto Magnus Österberg

 

Dagen efter så tog sig så småningom de flesta av oss till Tärna, det var väl ingen stor dag men Hans Dagberg försvann mot nordväst i molnbas i alla fall som vi nogsamt fick höra när han fick skjuts tillbaka.

Dom som ordnat med Långtoradagen är främst Sofia Friborg och segelflygarnas Micke, ett stort tack ska dom ha! Andra som jag vet har hjälpt till är Jenny Persson (flygledare) och fältteamet bestående av PA Nordmark, Seppo Kopparhed och Raimund Bazydlo, för dagen förstärkta med Joakim Drott, Tomas Olsson och Åke Nordell. Ett stort tack även till Susanne och Jeremy som stod för markservicen och festen!


Dom som verkligen fick slita var ju tandempiloterna Jonas Pannagel, Thomas Morsing, Magnus Österberg, Ola Gustavsson och Mats Danielsson – utan dom hade det inte blivit någon dag! Jag märkte också att de som tandemflög fick stor respekt för våra tandempiloters kunnande och avslappnande attityd.

Tack för en trevlig dag/Åke

 

Foto Jocke Drott

2005-11-05

Cirrus maillista


English pages



Cirrus - Stockholms skärmflygklubb

PlusGiro
4981630-9

Mailadress
info@cirrus.nu

Facebook

Klubblokal
Beror bland annat på vindriktning och styrka :)

Webmaster
maila webmaster

© 2010 Cirrus SFK



Logga in

Användarnamn:
Lösenord:
Ny användare